Sunday morning


Jahap ja sitten onkin jo sunnuntai aamu. Eilinen putosi vähän niinkuin välistä kun flunssapöpö (!!!!) ilmestyi kurkkuun ja melkein pukkasi lämpöä.
Tässä on uusia näkövälineitä sovitteilla. Kävin perjantaina viimein silmälääkärillä (tuttu lääkäri, mitä luksusta! Kiitos T!) ja siitä sitten pokat mukaan testiin.
Miten sinne onkin niin pitkä matka, optikolle?
Sain ekat lasit 11-vuotiaana, eli johan ne alkavat olla kuin nenä, kuuluvat vakiona naamaan.
Edelleen olen samaa mieltä kuin silloin pienenä,
ihanaa kun näkee tarkasti!, ajattelin aina kun laitan lasit nenälle.
Mutta mitkä ottaa?
Kramppasin ensin sitä kun nämä ovat ensimmäiset joilla korjataan ikänäköä (jaaha!), mutta asiallinen keskustelu pätevän lääkärin kanssa sai minut raiteilleni. Sekin on varmasti ihanaa kun näkee lähelle taas nostelematta laseja.
Näin sitä kehittyy. Pakon edessä jonsei muuten. :)

Jasså, nu har vi söndagsmorgon!
Det blev lite ändrade planer för helgen, när förkylningen meddelade sin närvaro i min hals!! Lite stegring igår, men idag ser det ljusare ut.
Så nu ska jag fortsätta testa vilka brillor ska det bli av de som jag tog hem för prövning.
Fredags var jag
äntligen hos ögonläkare (en bekant läkare, hur roligt! Tack T!).
Jag har haft glasögonen sen elvaåring så att ha brillor är lika
naturligt som att ha näsan, typ.
Ännu är jag lika glad när jag lägger brillorna på, det är så roligt att kunna se ordentligt!
Det som är nytt den här gången är att jag har fått ålderssyn.
Och därmed ska börja se bättre även till närahåll med de nya glasögonen.
Det var först lite svårt att svälja liksom. Ålderssyn…
Men en duktig läkare fick mig att släppa onödiga tankar om det.
Så man lär sig, åtminstone när man är illa tvungen till! :)