Blogi vähän kärsii kun on monta tehtävää työn alla. Tässä kuvat viime viikolta kun sain ihanaa seuraa iltakahville ja tulppaanit kaupan päälle.
Tinkalla on kova homma vahtia kaikkia meille tulevia vieraita. Meillä vielä kovempi homma saada haukkuminen aisoihin.
Paimenkoira vahtii kotipesää, kyllähän sen ymmärtää. Hieman on tässä edistytty.
Öjassa on tällä hetkellä oma susi, näin vaikuttaa. Sunnuntaista lähtien on näköhavaintoja tehty, tästä syystä metsässä koiran lenkittäminen ei ole nyt juuri yhtään hauskaa. Ikävästi sitä vain katseella haravoi metsän reunaa milloin harmaa varjo vilahtaa. Hyi.
Luonnon monimuotoisuus tulee nyt ihan liian lähelle.
Bloggen får vänta när man har många roliga jobb igång. Tyvärr har jag inte hunnit ens fota. Dessa bilder är från förra veckan, jag fick en vän på kaffe, vännen som visste att färska blommor är väldigt uppskattad hos oss.
Tinka uppskattar inte gäster. Det är tuff jobb att vakta hemmet, vi har ännu tuffare jobb att få henne att förstå hur att inte skälla. Vallhund som hon är. Lite framgång har vi ändå fått.
Vi har ju njutit av skogspromenader med Tinka under vintern, men nu när vi tycks ha en egen varg i Öja, känns det rätt motbjudande att gå i skogen. Det är otäckt, man spanar skogen hela tiden. Vet inte hur en varg beter sig mot oss när det nu på så konstigt sätt har lämnat hit och vandra.
Hoppas det kommer lösning på det här så fort som möjligt.
