Öjan uimakoulu alkoi tavanomaiseen aikaan juhannuksen jälkeen täydellisen epätavanomaisessa säässä.
Vesi on uimalämmintä, aurinko paistaa ja hiekka pöllyää.
Epätavallista on koronarajoitukset tietenkin, mutta lapsia on kuitenkin ilmoittautunut epätavallisen paljon!
Ranta on pitänyt ensimmäistä kertaa jakaa, rajoitusten takia ensin mutta sitten lämpimän kelin ja suuren ihmismäärän takia.
Onneksi meillä on aivan huippu porukka taas töissä, uimaopettajat ja leikinohjaajat joihin voi luottaa täysin.
On hienoa, vaikka säätöä aina piisaa, olla mukana järjestämässä uimakoulua jonka perinteet menevät vuosikymmeniä taaksepäin.
Meressä uiminen on eri juttu kuin altaassa polskiminen!
Viimeinen kuva eilisillan huippuhetkestä, vanhan ystävän extempore tapaaminen Brygganilla!
Kun on jaettu elämää 22 vuotta on helppo istua ja nauraa sekä itkeä sille miten kreisiä elämä on,
ja ihmetellä miten meidän molempien elämänpolkua reunustavat rukousvastaukset ja siunaukset.
Käsittämätön, raskas, rakas elämä, meille annettu.
Öja simskola har börjat i vanlig ordning i mycket ovanlig väder.
Vi har högsommarvärme! Vi har varmt simvatten!
Ovanligt är också årets corona restriktioner och stor mängd av inskrivna barn i simskolan.
Stranden är delade under simskolan, ovanligt det också, inte bara pga corona utan för att mycket folk finns nu på stranden samtidigt.
Vi är så tacksamma att ha en super simskola personal!
Känns roligt och betydelsefullt att vara med och ordna simskola i Öja, tradition som går tillbaka i flera årtionden.
Sista bild av Gäddviken i kvällsolen är från igår kväll.
Då satt jag helt extempore med en vän vid Bryggan och pratade om livet.
Vi har kännt varandra 22 år så det lätt att både skratta och gråta till livets otroliga svängningar.
Hur vi som unga mammor väntade våra första barn samtidigt, inte kunde ana hur livet skulle se ut 22 år senare.
Båda blickar vi tillbaka och ser våra vägar kantade med bönesvar och välsignelser.
Det må vara tung, otrolig och svår, men så väldigt vacker är det också. Livet.
