Välillä päivät ei riitä millään,
niinpä eilisillan sämpylät ehti blogiin tänään.
Wilma leipoi sairaalle velipojalleen sämpylöitä.
Joskus sitä vaan tuntee että jotain on tullut tehtyä oikein. :)
Nyt huokailen itse täällä jokavuotisen riesan eli koulunaloitus flunssan
yrittäessä painaa päälle.
Mutta kyllä siinä nälkä, kylmä ja karhea kurkku unohtui kun
hain postista uuden herkun kameraan…
Nyt vaan testaisin uutta Sigmaa mutta kotihommat häiritsevättavattomasti testitoimia. :)
Emellanåt räcker dagarna inte till.
Därför igår kvällens semlor kommer i bloggen idag.
Det var Wilma som bakade semlor till sin förkyld brorsan.
Nåmen, någongång får man känna sig att någonting har gått rätt till
med barnen sin. :)
Nu suckar jag av trötthet, samma sak varje år när skolorna börjar,
förargeliga förkylningen.
Men med lätta steg hoppade jag ur bilen ändå när med mig hade jag nyaste investeringen till kamera utrustning.
Nu skulle bara testa Sigma min, men tråkiga hemmasysslor väntar.
Det är bara att sätt i gång. :)
