Vauvojen kuvaaminen on yhtä tarkkaa kuin täydellisen valon löytäminen ulkoa.
Balanssi on oltava täydellinen, unta, ruokaa ja sopivasti viihdettä.
Tyytyväinen vauva on ihanin näky.
Sitä vain ei välttämättä kauan kestä kun ainoa viestimisen keino on itku.
Miten raastavalta pikkuisen itku kuulostaakaan kun oma vauvavaihe on jo kaukana.
Mutta no hätä niin kauan kuin emo on lähellä. :)
När man fotar bebisar gäller det att vara ”på alertten”
så länge frid och fröjd varar.
En nöjd bebis är en härlig varelse.
Men när ens enda sätt att kommunicera är gråt så hur länge som hellst varar inte frid och fröjd. Det river i hjärtat att lyssna en liten gråta.
Nu åtmistone när egna är redan tonåringar.
Men allt är ok när mamma är nära. :)
